Någonstans i Sverige finns...


Photo: Sara Hammarbäck


Jag känner en ung kille som flytt från sitt land av fruktan för sitt liv.
I detta krigshärjade land hade han bland annat bevittnat mordet på sin egen pappa.
Denna kille kom efter en omtumlande färd till slut fram till Sverige som ett ensamt flyktingbarn. Under flykten och väl i Sverige kände han sig dragen till korset som symbol och besökte olika byggnader med kors på. Efter en tid i Sverige blev han förälskad i Jesus och avsa sig sin muslimska tro. Detta förvandlade honom och gav honom hopp för framtiden.


Sverige har bestämt sig för att nu skicka tillbaka honom, med motivering att ”han kan ju ligga lågt med sin tro”. Hur tänker dom? I hans hemland är det döds straff för de som vänt den muslimska tron ryggen. Hur ska han kunna ligga lågt när han inte går i mosken som alla andra, inte som resten av befolkningen utövar ramadam och när hela hans hjärta vill sjunga ut hur mycket Jesus har betytt och betyder i hans liv?


Sista fråga är; Hur kan Sverige trots "mänskliga rättigheter och konventioner" idag skicka tillbaka människor till en säker död?



Kommentarer
Postat av: Lisa

Åh, så hemskt! Det sker så mycket sorgligt i vår grymma värld...

-

Kul att du startat en blogg Sara, det ska bli ett nöje att följa dig.

2011-06-26 @ 20:09:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0